Med de orden inledde kvinnan e-posten hon skickade till mig. Hon fortsätter:
”När det blir turbulent på en arbetsplats blir människor rädda. Rädslor hos personalen påverkar dem på jobbet. Det i sin tur sätter sina spår på såväl arbetsmiljö som produktivitet.
Turbulensen kan vara baserad på struktur- eller rutinförändringar i organisationen, men den kan även bygga på externa faktorer som inte är direkt jobbrelaterade.
Precis som du sa på föreläsningen Ulf, när människor känner att de inte har kontroll på situationer väcks osäkerheter och försvarsmekanismer.
Utbildningen i kriskompetens lärde mig hur jag kan leda på ett effektivt sätt mitt i turbulens. När jag vet vad jag kan göra och inte kan. När jag vet vad som ligger i mitt uppdrag som ledare och inte, då känner jag mig trygg.
Det som tidigare skrämde mig som chef känns numera som en spännande utmaning. Kunskap är verkligen en kraft. När jag inte känner mig rädd och hotad av turbulens kan jag göra en mycket bättre insats som chef.
Kriskompetens är en viktig ingrediens i min kompetensbank.”
Det är e-postar som denna som gör att jag fullkomligt älskar mitt livsuppdrag. När vi sätter en sund ram kring kris och turbulens blir resultatet att vi leder i kris – det är inte kris som leder oss.
Ha en go dag alla goa!
Ulf Lidman
