Idag vill jag bara att ni alla instämmer med mig i ett jubel och en tacksamhet.
Tacksamhet att vi i vår värld har forskare, läkare och expertis som dagligen gör under.
Om det inte vore för dessa hjältar skulle jag med stor sannorlighet vara död. Jag har varit inblandad i HIV/AIDS krisen sedan början på 80-talet. Innan det fanns bromsmediciner dog människor i AIDS i stora antal. Jag tappade till slut räkningen på hur många människor jag kom i kontakt med genom mitt arbete som dog i denna fruktansvärda sjukdom.
AIDS forskningen prioriterades. När jag själv blev smittad hade inte de nuvarande effektiva medicinera framställts ännu. Jag minns min rädsla och oro när jag fick reda på att jag var HIV-smittad.
När sedan de mycket effektiva HIV medicinerna blev tillgängliga tack vare idog forskning och enorma insatser övergick oron till en djup tacksamhet.
Idag tänker jag aldrig på att jag har HIV. Jag tar en tablett om dagen och jag mår otroligt bra. Medicinerna är så effektiva att de trycker tillbaka viruset. Det är till och med bevisat att en person med HIV som tar sina mediciner som de ordinerats, kan inte smitta en medmänniska.
Det finns mycket att oroa sig för i livet. Krig, miljö, ekonomi och rasism…..men idag är det den 1 December: Världs-AIDS dagen då jag tackar forskare, läkare och Gud för att jag lever ett fantastiskt liv.
Ha en go dag alla goa!
Ulf Lidman
