Hur länge sedan var det som du fick höra någon säga till dig att du är älskad?
Jag märker ofta när jag lyfter denna fråga att människor blir påtagligt berörda. Varför? För många är det tyvärr ovanligt att få höra orden: Jag älskar dig. Eller någon annan utsaga med liknande betydelse.
De senaste 12 månaderna har för mig varit väldigt annorlunda eftersom jag är van att träffa och interagera med mycket människor. Nu har jag inte träffat någon av de personer som jag älskar annat än via videolänk, telefonsamtal eller skriftligen. Ingen har rört vid mig, inte en kram, ingen beröring eller andra fysiska kärleksyttringar. Inte undra på att det blir en obalans.
Jag vet att många kan relatera till vad jag säger. Det finns en brist på kärleksuttryck både i ord och handling. Detta påverkar oss människor.
Genom mitt arbete möter jag människor som ofta berättar att de lever i relationer som förlorat gnistan eller där man börjat ta varandra för givet. Människor som lever ensamma som har vant sig vid att aldrig få höra att de är älskade är också vanligt.
En annan stor grupp som sällan eller aldrig får höra eller uppleva kärleksuttryck är alla som bor på behandlingshem, HVB-hem eller är klienter inom olika verksamheter. Hur ofta får de höra att de är älskade?
De får inte bli så att kärlek blir en bristvara. Alla människor behöver få höra och känna att de är älskade. Inget styrker självkänsla och självförtroende mer än att få uppleva sig älskad.
Det räcker inte med att vi älskar oss själva. Alla behöver känna att de tillhör ett sammanhang som vill dem väl. Det är ett mänskligt behov, men jag skulle vilja gå så längt att säga att det är en mänsklig rättighet.
Vi har ett ansvar i detta. Och som med alla ansvar så börjar det hos oss själva.
Men först måste vi börja med att inse detta viktiga. Alla människor behöver få höra och känna att de är älskade.
Fortsättning följer i nästa blogginlägg.
Ha en go dag alla goa!
Ulf Lidman
