Jag är absolut ingen ivrare för att vi ska sticka huvudet i sanden gällande våld och kriminalitet. Det är viktigt att på ett kompetent sätt möta de utmaningar som sociopatiska individer utsätter oss alla för.
Den senaste tiden har jag haft funderingar som jag vill se hur de landar hos er som läser mina inlägg. Jag har bott i många länder där gängkriminalitet och våld är stora problem. I Los Angeles där jag bodde i många år är gängkriminaliteten väldigt utbredd. I Kapstaden där jag fortfarande är verksam, är kåkstäderna totalt kontrollerade av gäng. Belize i Centralamerika har stora gängkrig i Belize City. Fler unga människor där rekryteras till gäng än till högre studier.
I dessa städer sker det våldsdåd kontinuerligt. Skjutningar, sprängningar, mord och våldshandlingar är vanligare än i Sverige.
Skillnaden jag ser är att när något händer i Sverige basuneras detta ut i media med omedelbar verkan. Inte en dag går nästan utan att vi får höra om det som händer. De som varit i närheten intervjuas och en känsla skapas av att vi är i ett krigstillstånd och ingen går säker.
I andra städer/länder där jag bott är läget mycket värre, men rädslan eskaleras inte med samma typ av medierapportering. Jag har pratat med polis och social i de städer där jag varit verksam. De menar att den mediala uppmärksamheten ger förövarna en plattform som förstärker deras maktposition. De har något att tjäna på medias rapportering. Därför finns en strategi att inte ge de kriminella denna möjlighet att förstärka rädslor. Rädda människor är lättare att kontrollera.
Som krishanteringsexpert ser jag naturligtvis det faktum att människor som blivit utsatta för våld, hot och trauma mår sämre av att få en mikrofon uppkörd i ansiktet, deras krisreaktioner filmade och visade i direktsändning.
Även kollegor jag har inom polisiärt och socialt arbete är tacksamma att de får sköta sitt arbete professionellt utan att bli ifrågasatta av journalister. Granskning är bra, men inte till vilket pris som helst.
Låt oss inte ge gängkriminella en för stor och stark plattform. Ge en realistisk bild och inte en bild som år så förstärkt att gemene man lever i rädsla. Katastrofiering och sensationalism är destruktiva influenser när vi arbetar med våld, hot och kriminalitet.
Hur landar detta hos dig som läser detta? Har jag en poäng?
Ha en go dag alla goa!
Ulf Lidman
