Vi människor är födda med ett behov att bli fysiskt berörda.
Jag har utbildat många massageterapeuter i krishantering. De vittnar alla om samma sak. Fysisk beröring och krishantering har en mycket stark koppling. Den avslappning som kommer med att någon tar på oss kan vara otroligt befriande och hjälpa oss att gå in i kriser som vi sedan kan bearbeta.
I vårt sexualiserade samhälle behöver vi börja skilja på äpplen och päron. Det finns en otroligt viktig del av livet som handlar om den icke-sexuella beröringen. Jag tror att många hungrar och törstar efter den.
Detta skiljer sig naturligtvis mellan olika kulturer. När jag arbetar i Afrika, Latinamerika och södra Europa är den fysiska kontakten en vanlig företeelse mellan människor. Jag tror dock att oavsett vad vi har för kulturell bakgrund eller livserfarenheter, så är fysisk beröring något som kan stärka, hela och upprätta.
Vissa familjer är väldigt kramiga och andra inte. Ingen ska tvingas in i en situation som de inte är bekväma med. Men det kan ibland vara en nyttigt att gå utanför vår bekvämlighets-sfär.
Det är livsfarligt att göra metoder och måsten av sådant vi tror på. Men vi kan uppmuntra varandra att fundera på om det finns någon form av fysisk beröring som kan passa. Jag tror så mycket på detta själv att jag börjat se på beröring som en del av våra primära behov som människor.
Dock vill jag även belysa att vi kan bli berörda på andra sätt än fysiskt. Känslomässig och/eller inre beröring är också starka krafter. Kanske det signifikativa med fysisk beröring är att det handlar om kontakten med en annan varelse, någon som vi kan se och uppleva fysiskt.
Jag är övertygad om att en del människor får sitt beröringsbehov tillgodosett av husdjur. Något som heller inte ska underskattas. Jag har varken en partner eller husdjur och har fått hitta det som funkar för mig. Regelbunden massage är fantastiskt.
Pandemins distanisering gjorde många människor utsvultna på beröring. Det påverkar mig mycket. Hur är det för dig?
Beröring, samhörighet, gemenskap och delaktighet. Det hjälper oss att vara tillåtande och normaliserande mot oss själva.
”Rör vid mig – så jag känner att jag lever!”
(Svenska texten på Juan Carlos Calderóns ERES TU Spaniens bidrag till Eurovision 1973 framförd på svenska av Inger Öst)
https://www.youtube.com/watch?v=s9A8qBRyLQM
Ha en go dag alla goa!
Ulf Lidman
