Tatuerad i själen

Jag har inga tatueringar men jag har en hel del ärr. Vem behöver en sjöjungfru eller ett kinesiskt tecken gjort av bläck på armen när livets ärr redan dekorerat själen?

Inget fel med tatueringar, men det är inte för alla. Ärr som orsakats av livskriser, förluster och förändringar, det får vi alla vare sig vi vill eller inte. Nja förresten, en del går omkring med öppna sår och tillåter inte läkandet och det orsakar onödigt lidande för många.

När jag lyssnar på en människas livsberättelse och hör hur de har bearbetat dödsfall, sjukdom, arbetslöshet, mobbing, utanförskap etc….då blir jag imponerad av hur livet utvecklar oss och gör oss vackrare.

Det var ingen som sa att livet skulle vara lätt eller att vi inte skulle bli sårade och tilltufsade. En sak är dock sant, när detta händer är det inte ett kroniskt tillstånd. Vi kommer vidare och de inre såren blir läkta.

Tiden läker alla sår? Nej det tror jag inte, men sund krishantering gör att vi utvecklas. Det blir som sagt var ärrbildningar på själen, men där mina vänner finner vi äkta skönhet och livsvisdom.

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman

Du kanske också gillar

Skitprat!

Alla visste att han söp! Han gjorde det snyggt, han var inget fyllo. Men omgivningen var av den åsikten att det blev lite för mycket.