Jag sitter på flygplatsen i Belize och skriver detta efter några intensiva dagar av utbildning. Jag har utsatt en stor grupp med ledare inom utbildningsdepartementet, biståndsorganisationer som bedriver skolor samt rektorer från offentlig sektors utbildningsinstitutioner.

Jag är helt tagen av den iver och lust som fanns efter kunskap. Sällan har jag mött en sådan entusiasm och fantastiskt engagemang. Som utbildare var jag i ett paradis. Frågorna och kommentarerna haglade och det handlade om att förstå materialet samt hur ska vi implementera det i våra verksamheter. Processerna som sattes igång var helt underbara.

Kunskapshunger är så otroligt attraktivt. Och vilken kick det ger för mig som föreläsare.

Jag kan inte låta bli att tänka på vilka enorma resurser som många organisationer och företag sitter på i Sverige. Tänk vilken kompetens det finns som skulle kunna delas i länder och sammanhang dom inte är lika bortskämda med utbildning.

Har du någon kompetens som du kan dela med dig av? Har du funderat på att hitta ett sammanhang där du kan ge av din kunskap och erfarenhetsbank till andra?

Svenskar gillar att resa. Varför inte kombinera en semesterresa med utbildning av andra? Har ditt företag tentakler med andra länder? Har din kommun en vänort?
Hur kan vi bygga utbildningsbroar i en tid då det verkar vara mer populärt att bygga murar?

Jag önskar att alla som läser detta ska få uppleva den tillfredsställelse jag känner efter mina dagar i Belize. Jag brukar skämtsamt säga att jag älskar att föreläsa och att det är bättre än sex! Tillfredsställelsen är både djupare och goare!

Om du vill bolla idéer om denna typen av brobyggande – tveka inte att höra av dig!

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman

Hunger efter kunskap.