Jag har blivit konsulterad av många gällande en brännande fråga som handlar om vårdtagare och vårdgivare. Det är intressant att ställa frågan med olika perspektiv.

Den 80-åriga kvinnan med behov av hemtjänst/vård:
”Har jag som vårdtagare rätt att kräva att någon som ska komma in i mitt hem är vaccinerad?”

Om jag inte kunde klara mig själv och behövde assistans skulle jag se det som självklart att jag fick bestämma om jag vill utsättas för något som bedöms vara en risk. Mitt hem är min borg och inte ett allmänt utrymme.

Vårdpersonal inom vård/omsorg:
”Lagen säger att ingen kan kräva att jag vaccinerar mig. Jag arbetar i vården. Det är min rättighet att kunna gå till jobbet utan att vara vaccinerad. Har arbetsgivaren rätt att diskriminera mot mig för att jag vägrar vaccinera mig?”

Båda frågorna lyfts ofta.

Skillnaden är dock denna. Vårdtagaren betalar för en tjänst och vårdgivaren får betalt för att tillhandahålla den.

Det här är inte svårt. Vårdgivaren har all rätt i världen att vägra vaccination. Men då måste vederbörande också ta konsekvensen av detta. Rätten att vägra får aldrig innebära att utsätta andra människor för fara, eller ens för att de ska uppleva sig osäkra i den egna bostaden.

Vägra vaccination, men ta då konsekvensen av detta och se det inte som en rättighet att klampa in hos de mest sårbara. Även äldre är experter på sina egna liv och har tolkningsföreträde.

Låt oss stå upp för våra äldre och vårdtagare och inse att deras trygghet och rättigheter är viktigare än personalens. Om vi arbetar med människor vet vi att det handlar om vårdtagarens behov, inte personalens. Håller man inte med om det kanske man ska arbeta med döda ting och inte med människor?!

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman

Hur svårt kan det vara?