Jag tänkte börja veckan med att utmana ett felaktigt tänkande som vi ofta faller in i när det gäller konflikter.

Det är väldigt vanligt att chefer och ledare kontaktar mig för att de har konfliktsituationer på arbetsplatsen. Det kan vara personkonflikter mellan chefen själv och någon/några medarbetare, eller så är chefen inte alls inblandad men det finns konflikter i arbetslaget.

Oavsett vad det är för typ av konflikt eller vem det är som ligger i denna energistjälande fejd med någon har det oftast gemensam nämnare. Det förstör arbetsmiljö, arbetsglädje och det får ringar på vattnet. Det infekterar.

I detta läget vill många ha hjälp. Vi måste ha en någon utifrån. Någon som kan medla. Någon som kan det här med konflikter. Jag har skaffat mig många utbildningar genom åren som handlar om konflikthantering, medling och olika metoder i att lösa konflikter. Och jag vet inte hur många gånger som jag har sett att när jag eller någon annan blivit anlitad så har det inte blivit någon lösning.

Då ställer vi oss naturligtvis frågan varför? Med kompetens i konfliktlösning och det fungerar ändå inte?

Det är här det felaktiga tänket kommer in i bilden. Vi människor är funtade så att om vi ser en konflikt eller är i en konflikt. Vad vill vi ha då? Jo, vi vill ha en lösning! Då börjar vi reflexmässigt att lägga fokus på konflikten för att se hur vi kan lösa det hela.

Det går inte att lösa konflikter om inte de som är inblandade vill ha konflikten löst. Det är därför vi måste lägga konflikten åt sidan och först locka fram viljan till lösningar. Om viljan inte finns kan vi ha all världens kunskaper om konflikthantering/lösning och vi kommer absolut ingenstans. Det går inte att hjälpa en människa som inte vill ha hjälp. Det går inte att tvinga en person att lösa en konflikt som de inte vill ha löst.

Då blir resultatet på en arbetsplats väldigt ofta den att personen istället köps ut. Dyra pengar läggs på att köpa sig fri från problemen istället för att faktiskt locka fram lösningar.

Så länge fokus ligger på konflikt kommer vi ingenstans. Vad är då nyckeln?

Jo, att innan vi fokuserar på konflikten, måste vi ställa oss frågan: VEM är det som är i konflikten? Sedan lägger vi tyngdpunkten på ett engagemang med den eller de individerna för att locka fram viljan till att komma vidare.

M.a.o. se människan istället för problemet. Forcera inte fram lösningar innan individen är med på tåget.

Detta är grundläggande i allt arbete med människor där det finns motstånd med i bilden.

Det engelska ordet EVOKE – betyder att locka fram. Locka fram vadå? Jo de lösningar som finns inom individen. Då måste vi först ställa oss frågan: VEM är individen. Vi kan inte locka fram något från en person som vi inte känner eller har en allians med.

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman

Konflikter på arbetsplatser