Lika lite som tystnad är ett bra kommunikationsmedel så tänker jag sätta fingret på en annan vanlig företeelse: Det handlar om gräl, urladdningar och att prata förbi varandra. Även denna kommunikationsform ger usla resultat.

Det finns något positivt att få ur sig sin ilska och sina frustrationer, men frågan är vem som behöver höra och se explosionen. På arbetsplatser och i relationer så exploderar människor ofta på fel plats och det sårar och förstör mer än det gör nytta.

Även här tror jag att många människor inte har mognat och fått med sig verktyg för effektiv kommunikation från hemmet. Om jag vuxit upp i en miljö där det grälas och människor pratar förbi varandra, då tror jag att detta är normalt.

Ni som känner mig vet att jag ofta pratar om att normalisera krisreaktioner och att inte sjukdomsbelägga saker som inte är sjuka. Och det stämmer när vi är i kris och läget är akut, då agerar vi irrationellt. Detta ska vi naturligtvis göra utrymme för i våra relationer både hemma och på jobbet. Men då talar om vi om undantagsfall. Inte en pågående kommunikation.

Ibland hamnar jag i situationer där jag ska medla mellan personer som inte kommer överens. Då ser jag hur vanligt det är med icke-kommunikation. Medan den ena parten pratar, lyssnar inte den andre. Istället funderar den personen på hur han ska svara på angreppet. Det blir en ond cirkel och inget gott kommer ur detta virrvarr av känslor, anklagelser och försvar.

Om vi inte fått med oss i vår ryggsäck de enkla principer som gäller vid effektiv kommunikation eller om vi lärt oss fel, då får vi lägga manken till för att lära oss rätt. Det är inte svårt rent principiellt, det svåra är att bryta invanda mönster. Det kräver att vi stannar upp och ser oss själva i spegeln.

I många situationer där jag fått förmånen att vara inblandad handlar det inte om VAD det är som behöver kommuniceras, utan HUR kommunikationen sker.

En nyckel till detta kan vara att försäkra sig om att den andra parten har hört vad jag har sagt. Att bromsa upp samtalet och istället för att reagera på vad som sagts, ge ett kvitto på att det personen hade för avsikt att säga är det som mottagaren hörde. Det kräver lite övning och vilja till att mötas.

Om viljan inte finns, då är det en annan sak. Då kanske det är bättre att sluta tära på varandra och gå åt skilda håll. Men i de allra flesta fall handlar det om att bryta destruktiva kommunikationsmönster och inse att vi behöver lära om.

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman

Urladdningar och att prata förbi varandra