En vän till mig i Madrid som är polis och arbetar långa timmar dessa dagar för att skapa trygghet och lugn i det kaos som råder i den spanska huvudstaden.

Han kom hem från jobbet och hans granne hade lagat middag åt honom som levererades efter alla sociala avståndsregler. Min vän hade inte hunnit till affären och ville bara hem till sin säng. Gissa om han blev glad.

Sverige har många ensamhushåll. Många arbetar inom vården. Vi måste värna om våra hjältar just nu. En del har familjer och den stress som kommer med det, andra lever ensamma och kommer hem till en tom lägenhet.

Vet du om någon i din närhet? På din gata, i din trappuppgång som arbetar i ett högstressyrke?

En kvinna i min byggnad arbetar som sjuksköterska på det största sjukhuset i stan.
Jag skrev en lapp och la i ett kuvert som jag tejpade på hennes dörr. Frågade om det skulle hjälpa henne att jag lagade några måltider som hon kan stoppa i frysen. Det landade enormt bra.

Flera bostadsrättsföreningar i Göteborg har mobiliserat sig och hjälper varandra med mat, handling och andra behov. Det krävs bara att någon tar initiativet.

Har du några idéer för att underlätta för någon annan? Det är inte att vara påträngande. Nyckelordet är att erbjuda. Och även om personen inte tar erbjudandet så lovar jag att det värmer att bli tillfrågad.

Nu är tid att lyfta blicken och möta medmänniskor med blicken. Inte att titta ner i backen och skicka ut signaler av otillgänglighet. Välj bort individualismen och sträck ut den där vackra erbjudande handen.

Ha en go dag alla goa!

Ulf Lidman

Skriv gärna i kommentarsfältet om initiativ som du tagit eller noterat i din omgivning.